Idag var det sista dag jag jobbade på förmiddag. Ändå kom tre nya patienter som jag fick avvisa eller hänvisa till min nya kollege – Ananda Kumar. Killen är blyg, sympatisk och verka kunna en hel del sjukgymnastik. Han blir nog en succe bland förmiddagens patienter, men mot Mona krävs lite mer pondus.Folk här betraktar Mona som nån slag “Omnipotent” (all powerful).Men den epität får han inte hos mig.För mig, har han blivit fysisk mycket gammal som en 86 års åldern (den sk. Biologiskåldern) även om han är bara 78 år (Chronologisk ålder . Hans sätt mmaatt röra och reagera på tilltal påminner om gamle människor.Hans steg är små och han har mycket dåligt balans..Det är synd att han får så lite positive från min sida.
Lev väl Ni alla hemma.
Pappa.
Du har verkligen ingenting att förebrå dig när det gäller Mona. Precis som dom andra säger, var hade han varit om inte du kommit och använt både piska och morot!? Visst har du grälat på honom, men du har också visat honom att du tycker om honom och vill hans bästa. Det inser han nog också egentligen. Jag tycker i stället, att du ska vara glad och tacksam för vad du kunnat göra för honom. Du har gjort en så lång resa och kommit till honom när han behövde dig som bäst. En sådan bror önskar vi oss nog alla.
Mamma har rätt. Undervärdera inte dig själv för att du inte får den kredit du förtjänar från Mona! Kan tänka mig att det är svårt för honom att tacka dig för allt eftersom du är hans lillebror. Du åkte iväg för så många år sen och har upplevt saker han inte har upplevt och det kan nog vara svårt för honom att inse hur bra du faktiskt är (kanske är du fortfarande den lillebror som lämnade Indien för så många år sen).